Then we went off for Ranthambore and it was a fascinating experience the vehicles, the people and the houses, it is so different from Sweden. I really like the India women working with farming or cooking, so nicely dressed and clean despite the surroundings with mud and litter everywhere. And I am very confused by the India men that are sitting doing nothing under a roof along the road everywhere.
De 30 milen mellan Bharatpur och Ranthambore tog sedan 6 ½ timme att köra, det var en indisk highway, men det känns som en het felaktig benämning. En visserligen asfalterad väg, men gropig och ojämn, och trafikerad med all sorts fordon man kan tänka sig. Vid en kortare paus vi hade i en liten by som heter Tonk fotograferade jag några som ger en bild av hur det ser ut….
De påstod själva att de var 35 personer i bilen, men jag kontrollräknade inte.........
Man ser mycket längs med vägen och jag är väldigt fascinerad av de Indiska människorna, alla kvinnor har så snygga, färggranna och rena sari trots att deras bostäder med våra ögon ser ut som ruckel. En del är det också förstås, men många välbärgade Indier bor i hus som i våra ögon inte skulle kallas bostad.
Det här verkar vara många mäns huvudsakliga sysselsättning, att sitta på en bänk och göra ingenting....
Renligheten är det inget fel på.....
Tre härliga barn i byn Tonk där vi tog en kortare paus.








Inga kommentarer:
Skicka en kommentar